Vänner som tar mer energi än vad dom ger

Ibland undrar jag faktiskt varför man lägger ner så mycket tid på människor, som man inte får så mycket tillbaka av.
Hela gårdagen och morgonen idag har jag funderat och funderat på sådana här frågor.

Finns både människor som ger energi, men även dom som tar energi.

Jag försöker lägga ner mycket tid på mina vänner och försöker visa dom uppskattning med små söta sms och meddelanden då och då så dom vet att jag tänker på dom. Det blir ju tyvärr inte så att man träffas lika ofta som man vill.
Av de vänner som ger energi får man så mycket tillbaka av bara det där svaret på smset eller meddelandet, medan man av vissa får nått lite mer ytligt tillbaks.
Men ibland blir ens glädje bara till besvikelse.
Man tar det personligt, blir ledsen och tänker på om man gjort eller sagt nått fel. Går igenom allt i huvudet. Och inombords gråter man en liten skvätt.
Och ibland vill man kanske inte heller vara den som skickar meddelandet utan den som får det där meddelandet som visar att man blir "tänkt på".

När man sen träffas nästa gång, ja då är allt som vanligt . Känns som att man själv måste låtsas som att allt är som vanligt. Man tar upp fasadansiktet och fasadpersonligheten och försöker visa att allt man vill är att vara dens vän. Släpp in mig då för tusan när jag försöker!

Man måste lära sig att inte ta åt sig av sådant som sägs och mest av allt sånt som INTE sägs eller görs.
Det är kanske bara man själv som är lite känslig just nu, vem vet?

Dessa människor som bara tar ens energi gör en så osäker och det fullständigt får en att tappa sig själv.
Det tar så mycket av den lilla ork, lust och energi man har kvar.
Men man vill ju att allt ska bli bra, att man någon gång ska få nått litet tillbaks, som får en att få den där lilla energikicken. Man försöker in i det sista.

En annan sak när jag ändå funderar...

Jag blir lätt glad å andras vägnar, ställer upp mycket och lägger ner både tid och energi på att stötta mina vänner när de har det tufft. Jag är lyhörd och lyssnande och när mina vänner pratar om sina problem sitter jag och lyssnar och bekräftar. Det gör mig absolut ingenting. Jag stöttar mina vänner när de har det tufft.

Men vänner som faktiskt även vill lyssna på mig och som hör av sig med stöttande ord, handlingar eller bara ett litet sms när jag har det jobbigt? Var är dom?

Jag vet att jag inte är den person som gärna sitter och berättar om mina problem. Men ibland både vill man och behöver det, men man gör det bara när någon frågar.
Man vill inte lasta över sina problem på någon. Man vill inte vara till besvär för någon. Man lägger istället upp en fasad om att allt är bra bara för att man inte vill stjäla någon annans energi.
Så kanske inte lätt för vännerna att veta att man inte mår så bra när man sätter upp en fasad.
Men ibland behövs bara en enkel fråga: Hur mår du vännen?

Men jag är otroligt glad över de underbara fina vänner som faktiskt ger mig energi!