tisdag 29 mars 2011

Ingen normal förlossning, men det gör inget;-)


Brukar ni kolla på "En unge i minuten"???

Jag har faktiskt inte kollat på mer än första avsnittet. Helt ärligt så kan jag faktiskt inte sätta mig in i det riktigt. Helt fantastiskt att få barn och så, men då jag gjorde kejsarsnitt så kan jag inte riktigt förstå vad det är dom går igenom...
Jag skulle jättegärna velat ha upplevt en normal förlossning. Överraskningsmomentet när man känner att det är på G, ligga där och skrika, ha ont, kämpa, krysta, ungen kommer ut och man får upp den till sitt bröst ganska omgående. Låter kanske konstigt, men ja jag skulle absolut vilja vara med om den känslan.
Jag hade inget val utan det fick bli planerat kejsarsnitt då ingen av barnen låg som de skulle och inte hade plats att vända sig. Så jag fick snällt sitta stilla på rumpan de sista månaderna för att det inte skulle komma igång tidigare. Hade ju absolut inte lust till ett akut kejsarsnitt.

Och något barn till har vi absolut inga planer på så någon normal förlossning är tyvärr inget jag kommer få uppleva. Kan ju liksom inte skaffa barn bara för att kunna få uppleva en normal förlossning eller hur? *fniss*
Kan tycka det är rikigt tråkigt, men nu är det så och det är bara att gilla läget.
Jag älskar ju mina barn så otroligt mycket oavsett hur dom blev förlösta och inget kan ändå slå den känslan när jag tillslut fick se sina barn, hålla dom, krama dom och pussa dom. Den otroliga känslan har jag ju och jag är så tacksamför att allt gick så bra som det gjorde.

Men det är ju i.o.f.s. inte bara av den anledningen att jag inte tittat på fler avsnitt. Det är helt enkelt oxå att jag har en sambo som mycket hellre tittar på CSI på kanal 5.

5 kommentarer:

  1. *sv: men åh, tack så hemskt mycket!!*

    SvaraRadera
  2. Förstår om du känner dig snuvad men huvudsaken är ju att allt går bra och att alla mår bra:)
    här hemma är det MIN fjärrkontroll, haha!

    SvaraRadera
  3. Om jag känner mig snuvad på förlossningen så gör du nog det ännu mer...

    Jag hade värkar, vattnet gått, krystvärkar (i över 4 timmar på S) men de blev till slut på båda barnen kejsarsnitt.
    De låg med ansiktet uppåt, o gav mig kraftiga krystvärkar i flera timmar som tog kål på mej.

    Det ENDA jag ville från första start då de visade ett + på stickan var att föda vag. DET var min drömförlossning o nu får jag aldrig uppleva det....

    Kram kram

    SvaraRadera
  4. Efter ca 40 timmar med värkar ville dom förlösa Liam med kejsarsnitt vilket jag vägrade. Jag hade kämpat så länge och ville verkligen inte gå miste om en vaginal förlossning. Dom lät mig hållas ett litet tag till och till slut kom krystningsvärkarna igång. 48 timmar tog det, jag har aldrig mått så dåligt förut. Hade det funnits en röd knapp som det stod DÖD på intill sängen hade jag tryckt på den. Haha! Men nu i efterhand skulle jag inte vilja välja bort det för allt i världen. Hur ont det än gör så är det en fantastisk upplevelse! Jag hoppas att jag kommer få göra om det igen!

    Men samtidigt så är vaginalt och ks i princip samma sak. I alla fall med samma mål - barnen som är det finaste som finns :)

    SvaraRadera
  5. Förstår din känsla... Men mitt i allt krystande så har man ju ibland tänk att va fasten tog jag inte snitt för;-) Men sen på bara en minut så är all smärta borta o det är bara såååå häftigt!
    Älskar detta program sååå mycket;-)
    Kram K

    SvaraRadera